Elsa.

Jag var inte övveraskad. Det här hände varje dag.

- Du är så himla äcklig! Skrek Lovisa. Jag suckade medans jag svalde gråten. Hon var ingen människa jag skulle vilja umgås med. Men jag har inte många att välja emellan. 

- Du har inga vänner heller! Skrattade hon. Jag fick plötslig en speciell känsla i magen. En ljuvlig känsla. 

- Och du har ingen rätt att säga sådär! Skrek jag. Lovisa glodde på mig med öppen mun. Hon nästan skakade av chocken. Choken av att hon hörde mig stå upp för mig själv. Hon vände på klacken men jag visste att hon fortfarande stirrade på mig i ögonvrån. Känslan av att lyckas var kvar ett tag.

Daniel

Elsa gick förbi mig med ett leende. Det var inte ofta man såg det. Lovisa har varit elak mot henne ett långt tag nu. Men vad ska man göra? Jag tänkte efter. Egentligen fanns det massor man kunde göra. Och massor som man inte gjorde. Jag fick en hård klump i magen. Jag gillade faktiskt Elsa. Men gillade hon mig?

Lovisa sprang fram till Elsa igen. 

- Fan ta dig, idiot! skrek hon. Elsa behövde hjälp! Nu kunde jag ta chansen. Vilket jag gjorde. 

- Hallå! Det där är inte okej. Började jag. Elsa har inte gjort något! 

Elsa.

Chokad och glad kollade jag på Daniel. 

- Sluta hacka på henne! Sa han skarpt till Lovisa. 

- Ååh, jag hatar sånna som ni! Sa hon och sprang iväg. Vad skulle jag säga nu? 

- Eh... Tack! Log jag. Hans isande blå ögonen såg in i mina gröna och inte lika fina ögon. Hans hallonröda streck-mun bredde ut sig till ett leende. Han vände sig om och gick men höjde handen och vinkade. Det där har aldrig hänt mig förut!

Läraren viftade med handen och ville att jag skulle komma. Hon var egentligen riktigt snäll, men det visste jag inte då. ''Shit, jag pallar inte prata!'' tänkte jag. 

- Jag vill att du ska skriva en uppsats. Om något speciellt. 

-Eh.. okej..

- Det kan handla om något du älskar, eller vill ändra eller hur du vill att världen ska vara! Betsäm själv. Sa hon. Jag nickade långsamt. 

Jag tänkte på min uppgift hela vägen hem utan att fatta ett skit.

Jag satte mig vid skrivbordet när jag kom hem. Beredd med penna och papper framför mig. 

Helt utan kontroll tog jag pennan och började skriva. Nu visste jag absolut allt!

Daniel.

Anna, våran lärare hade sagt till alla att en tjej ifrån 6B skulle läsa någon text. Så alla sexor var i 6B's klassrum.

När jag såg att Elsa skulle berätta så stannade nästan mitt hjärta! 

Orden var som en sång.

- Vi, alla här. Sa hon och gjorde en gest mot alla i det lilla rummet. Behöver peppas ibland. Fortsatte hon. Ibland har något gått snett och man tror att man inte har något kvar. Men när nöden kallar så känner man ibland en känsla av att man måste göra något! Är någon elak, skratta dem i ansiktet! Försöker nån slå dig? Stå emot, berätta att det inte är okej och bry dig inte mer om det. 

Ingen ska få låtsas vara bättre än dig! 

Människor kommer, människor går. Men det finns alltid en som finns kvar. Nån du kan vända mot. Nån som älskar dig för den du är! Stopp, sakta ner, vänta! Se dig omkring. Det finns någon som vill vara med dig, men du kanske inte ser det.

Endast i mörkret ser man ljuset, och det är i ljuset man ser mörket. Det finns alltid någon som vill ta tronen ifrån dig, låt det ALDRIG hända! Du kommer en dag finna det du saknar i ditt liv. En dag. Och det kommer bli din bästa dag någonsin! Vänta bara, den dagen kommer! Jag lovar. 

Och med det avslutade hon allt med att buga emot den stora applåd hon får. 

Elsa. 

Daniel kom sprignade mot mig. Plötsligt fattade han min hand. Jag blev lite nervös. 

- Jag tror jag redan har hittat vad jag sökte... Sa han. Jag kan inte tro det! Gillar han mig? Som jag gillar honom? Aldrig. 

- Jag med... Sa jag. 

- Jag typ... gillar dig.. sa han. 

- Och jag dig! Sa jag.

Tack vare Anna så fick jag mig att känna mig speciell...lite grann iallafall!

Det här var en liten kort berättelse. Ganska speciell... Hoppas ni gillar den! >///<    

//Piraya

 

Lovisa

11 februari 2014 08:43

Jättebra!! och fin blogg ;)
Kolla gärna min!
Kram <3

http://01lollo.bloggplatsen.se

Mustaschen & Harrypottarn

11 februari 2014 19:09

Tack så mycket!!! :)
//Mustachen och Piraya

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tipsar verkligen om bokserien WondLa. Dessa är skrivna av Tony DiTerlizzi som även är en av författarna till Spiderwick serien.  Det handlar om Eva Nio som har under hela sitt 12-åriga liv levt under jord med en robot, Modr, som tagit hand om h...

Hej! Jag har inte bloggat på ett tag och så kommer det att fortsätta va ett tag. Jag har bara inte haft någon lust, sorry! /Mustaschen ...

Hej! idag har jag något väldigt spännande att prata om. Nämligen Bokmässan 2014 ! Jag kommer att vara där på lördag, och jag planerar att vara med på: -Workshop, hur mysterier blir till. -Overkliga verkligheter, science fiction och fantasy. ...

Hej allihopa! Jag skulle bli jätteglad om ni kunde läsa min Wattpad historia Swiftly A Witch :) Jag heter själv Eddiswift . Tack! /Mustaschen ...

Som ni på bloggen kanske har märkt, har jag inte läst så mycket på sista tiden. Jag har helt ärligt inte känt för det. Men nu är jag igång igen! Harry Potter hjälper alltid. /Mustaschen ...